Det skulle bli så vackert. Kevin De Bruyne, Eden Hazard, Romelu Lukaku, Thibaut Courtois – en gyllene generation som skulle ge lilla Belgien dess första stora titel. De nådde VM-semifinal 2018 med fotboll som fick världen att le. De toppade FIFA-rankingen år efter år. Men titeln kom aldrig. Hazard skadades. EM 2021 slutade i kvartsfinal. VM 2022 blev gruppspelsfiasko. Den gyllene generationen visade sig vara guld som aldrig omvandlades till trofé.
Nu kommer VM 2026 – sannolikt den sista chansen för de kvarvarande stjärnorna att leverera. De Bruyne är 34, Lukaku 33, Courtois 34. Hazard har pensionerats. Generationen håller på att tyna bort, och Belgien befinner sig i ett vakuum mellan det som var och det som ska komma. Det är en besvärlig position för ett lag som hade världens bästa spelare men aldrig vann något.
Belgien spelar i grupp G mot Egypten, Iran och Nya Zeeland. Det är en grupp som borde vinnas, men Belgiens nyliga historia manar till försiktighet. Den här analysen utforskar var Belgien står, vad som finns kvar av den gyllene generationen, och om de har en sista chans till framgång.
Tedesco och Övergången
Domenico Tedesco tog över som förbundskapten 2023 efter Roberto Martínez lämnade för Portugal. Den tysk-italienska tränaren ärvde ett lag i förändring – den gyllene generationen var på väg ut, och nya spelare behövde integreras. Tedescos utmaning var monumental: att hantera övergången utan att tappa resultat, att balansera veteranernas erfarenhet med de ungas energi, och att hitta en ny identitet för ett lag som förlorat flera av sina definierande spelare.
Resultaten har varit blandade och ibland frustrerande. Belgien kvalificerade sig till VM 2026 men inte med den dominans som tidigare generationer visat. Det har funnits förluster som inte borde hänt – mot lag som Belgien tidigare besegrade rutinmässigt – och prestationer som inte matchat spelarnas kvalitet på pappret. Tedesco har experimenterat med formationer och spelarroller i jakt på den rätta kombinationen, och det har skapat en viss osäkerhet om vad Belgiens bästa elva faktiskt är.
Taktiskt föredrar Tedesco flexibilitet snarare än ett fast system. Han har använt både 4-3-3 och 3-4-3 beroende på motstånd och tillgängliga spelare, vilket visar pragmatism men också brist på tydlig identitet. De Bruyne förblir den kreativa motorn som allt bygger runt, men hans roll har anpassats till lagets behov snarare än att bygga allt exklusivt runt hans styrkor. Det är en pragmatisk approach som kan fungera i turneringssammanhang – eller skapa förvirring när pressen ökar.
Övergångsfasen är Belgiens största utmaning inför VM 2026. De gamla stjärnorna har fortfarande kvalitet men saknar fräschör efter många säsonger på högsta nivå. De unga spelarna har potential men saknar erfarenhet av att prestera under maximal press i knockoutmatcher. Att hitta rätt balans mellan dessa två grupper – och få dem att fungera som ett sammanhållet lag – kommer att avgöra Belgiens öde i turneringen.
De Bruyne och Det Som Finns Kvar
Kevin De Bruyne förblir världens bästa passningsspelare och Belgiens oersättliga stjärna. Hans förmåga att hitta ytor som ingen annan ser, att leverera passningar med millimeterprecision oavsett tryck, att driva laget framåt med sin vilja och intensitet – allt är fortfarande intakt trots åren. Men vid 34 har skadorna börjat hopa sig, och de senaste säsongerna i Manchester City har avbrutits av längre skadeperioder. Det finns frågetecken kring hans fysiska uthållighet över en sexveckorsturnering med matcher var tredje dag. De Bruyne är Belgiens viktigaste spelare med bred marginal, och allt hänger på hans form och hälsa.
Romelu Lukaku fortsätter göra mål trots kritik och tvivel som följt honom genom karriären. Hans styrka, hans avslut, hans förmåga att dyka upp i rätt lägen gör honom till ett konstant hot som försvar måste respektera. Lukaku har kritiserats för bristande bidrag utanför straffområdet, för första touch som sviker i avgörande ögonblick, men hans målsiffror för landslaget är imponerande och omöjliga att ignorera. Han är den typ av anfallare som kan avgöra matcher på egen hand om han får service.
Thibaut Courtois i målet är fortfarande en av världens bästa målvakter när han är skadefri. Hans storlek, reflexer och utstrålning ger Belgien en solid sista försvarslinje som skänker trygghet till hela laget. Courtois har haft allvarliga skadeproblem de senaste åren – inklusive en korsbandsskada som kostade honom större delen av en säsong – men när han är fit är han i absolut toppklass och kan vinna matcher på egen hand med sina räddningar.
Bland de yngre spelarna sticker Jérémy Doku ut mest och representerar Belgiens framtid. Hans dribblings för Manchester City har gjort honom till en av Premier Leagues mest underhållande spelare att titta på. Doku kombinerar snabbhet med teknik och oräddhet – han vågar utmana och misslyckas, vilket är ovanligt i modern fotboll där många spelare spelar säkert. Amadou Onana på mittfältet adderar fysik och energi som kompletterar De Bruynes mer kreativa stil, och hans utveckling har varit imponerande.
Problemet är att mellanskiktet saknas. Spelare som Hazard, Mertens och Witsel är borta efter pensionering eller åldrande, och ersättarna har inte samma kvalitet eller erfarenhet. Belgien har stjärnor på toppen och de har talanger som kommer, men kopplingen mellan dessa grupper är inte optimal för en turnering som kräver djup och erfarenhet i varje position.
Grupp G – Belgiens Utmaning
Belgien lottades i grupp G med Egypten, Iran och Nya Zeeland. Det är på pappret en grupp som borde vinnas utan större dramatik, men Belgiens nyliga historia – gruppspelsfiaskot i VM 2022 där de åkte ut mot Kroatien och Marocko – manar till försiktighet. Ingen match är enkel när förväntningarna är höga.
Egypten leds av Mohamed Salah, en av världens absolut bästa spelare och en matchvinnare av högsta klass. Om Salah är i form kan han avgöra matcher på egen hand med sina löpningar, avslut och förmåga att skapa något ur ingenting. Egypten har dessutom visat i Afrikanska mästerskapet att de kan konkurrera mot kontinentens bästa lag. Det är inget enkelt lag att möta, och Salah mot De Bruyne blir en av gruppspelts mest fascinerande individuella dueller.
Iran är organiserat och svårspelade med en defensiv filosofi som frustrerar motståndare. De har erfarenhet från VM 2022 där de var nära att ta sig vidare från gruppen efter att ha slagit Wales. Deras defensiva disciplin kan frustrera lag som förväntar sig enkla segrar och öppna ytor. Belgien måste vara tålmodiga och inte tappa humöret om målen inte kommer direkt.
Nya Zeeland är gruppens underdog, men All Whites har utvecklats under de senaste åren och representerar oceansk fotboll med stolthet. Chris Wood leder anfallet med sin erfarenhet från Premier League och vet hur man gör mål på högsta nivå. Det blir ingen promenadmatch, särskilt om Belgien underskattar dem eller prioriterar vila inför tuffare matcher.
Min prognos är att Belgien vinner gruppen med sju till nio poäng, troligen sju. Egypten-matchen avgör gruppsegern, och mycket hänger på om Salah eller De Bruyne har bättre dag. Om Salah dominerar kan Egypten ta en chockseger som förändrar hela gruppspelet.
Odds på Belgien
Belgien har odds runt 25.00 till 35.00 att vinna VM 2026. Det reflekterar deras fallande status – från världsetta till ett lag med frågetecken. Oddsen känns rimliga givet övergångsfasen och bristen på nyliga framgångar. Kolla oddsöversikten för aktuella priser.
Belgien att vinna grupp G erbjuder odds runt 1.60 till 1.90. Det är rimligt – de är favoriter men Egypten kan utmana. Om du tror på belgisk kvalitet kan det vara värt en insats.
De Bruyne att göra 3+ assist i turneringen erbjuder odds runt 2.50 till 3.50. Det är ett spel som bygger på hans passningsförmåga och Belgiens förmåga att skapa chanser. Om de når kvartsfinal bör det vara uppnåeligt.
Lukaku som skyttekung erbjuder odds runt 30.00 till 50.00. Det är ett outsiderspel för den som tror på hans målinstinkt och Belgiens förmåga att nå långt i turneringen.
Realistiska Förväntningar
Belgiens gyllene generation fick aldrig sin titel, och VM 2026 kommer sannolikt inte att ändra på det. Det är en brutal sanning, men också en realistisk bedömning av var laget står efter år av gradvis nedgång. De Bruyne, Lukaku och Courtois har fortfarande kvalitet som få kan matcha individuellt, men de omges av spelare som inte matchar nivån på tidigare lagkamrater som Hazard, Mertens, Alderweireld och Kompany. Övergången är halvvägs genomförd, och det är den sämsta tiden att spela en stor turnering.
Kvartsfinal är ett realistiskt mål som skulle betraktas som acceptabelt givet omständigheterna. Det skulle kräva gruppseger – sannolik men inte garanterad – och sedan en seger i Round of 32 mot sannolikt svagare motstånd. Round of 16 blir svårare beroende på lottning; om de möter en storfavorit tidigt kan resan sluta där. Semifinal kräver att allt faller på plats – De Bruynes form och hälsa, Lukakus mål, Courtois räddningar, och de unga spelarnas mognad under press när insatserna är som högst.
VM 2026 blir sannolikt farväl för flera av den gyllene generationens kvarvarande stjärnor. De Bruyne har antytt att detta kan vara hans sista mästerskap med landslaget. Lukaku och Courtois är i samma ålderskategori. Det finns en romantisk lockelse i tanken att de avslutar med en titel – att den gyllene generationen äntligen får sin krona – men verkligheten är att Belgien inte längre är det lag som dominerade rankingen och charmade världen med sin fotboll.
De är fortfarande bra, med individuell kvalitet som kan avgöra matcher. Men de är inte längre tillräckligt bra för att vinna VM mot lag som Frankrike, Argentina och Spanien. Det är en hård dom, men en ärlig sådan baserad på vad vi sett de senaste åren. För belgiska fans handlar VM 2026 kanske mindre om att vinna och mer om att säga farväl till en generation som gav dem så mycket glädje – även om den ultimata triumfen aldrig kom.